Östersunds Posten 23 april 1947.

Barn nära döden

vid Marby-brand.

En häftig brand, som på mindre än ett par timmar lade en mangårdsbyggnad i aska, utbröt vid 13-tiden i går i Myckelåsen i Marby. Elden upptäcktes av grannarna, som alarmerade de inneboende. Ett barn, knappt ett år gammalt, låg i ett rum i övre våningen och sov men räddades i sista stund medan lågorna redan slickade rummets tak.

Det mesta av lösöret framförallt i nedre våningen lyckades man få ut men alla försök att släcka elden var förgäves i den hårda blåsten.

Det var en yngling Haldo Bellman, son till hemmansägaren och telefonstationsföreståndaren Gustav Bellman, som först upptäckte branden. Han stod i ett fönster och tittade ut då han plötsligt lade märke till att rök och lågor slog upp från taket på en granngård, tillhörande hemmansägaren Anders Erikssons dödsbo och beläget något över två hundra meter från telefonstationen.

Medan fru Bellman ringde upp familjen i det brinnande huset, sprang ynglingen dit och inom kort hade även andra grannar alarmerats. Samtliga av de i huset boende med undantag av en fosterson till änkefru Anna Eriksson var hemma och vistades i nedre våningen, där kvinnorna just var i färd med att baka.

Utom fru Eriksson  bodde i huset två söner av vilken den ene, Gösta Eriksson är gift och har ett knappt årsgammalt barn. Barnet låg vid tillfället i ett rum i övervåningen och sov, och då man rusade in för att föra barnet i säkerhet var rummet fyllt av rök och det hade börjat brinna i taket.

Under tiden hade mycket folk samlats och man grep sig an med att söka släcka. Elden hade emellertid fått för stark spridning i den rådande hårda blåsten att alla ansträngningar var förgäves.

Hallens brandkår kom också till platsen men det var då för sent för att något skulle kunna göras. Man lyckades få ut större delen av lösöret i nedre våningen och även en del från den övre, men en del kläder blev lågornas rov. På grund av den hårda blåsten kastades gnistor långa vägar, varför fara förelåg att elden även skulle få fäste på annat håll. En hölada, belägen 100 meter från bostadshuset i vindriktningen antändes men här lyckades man släcka innan några större skador anställdes.

Hur elden uppkommit är inte riktigt klarlagt, men man gissar på att det uppstått skorstenseld och att gnistor från skorstenen trängt ned mellan tegelpannorna på taket och antänt detta. Den brunna byggnaden var försäkrad för 8.500 kr vilket inte anses täcka värdet.